Uplift everybody and uplift yourself 

IMG_20160106_153405

Min äldsta dotter ringer upp och är upprörd över mitt senaste blogginlägg. Men morsan du kan inte skriva att du är förälskad. Varför då säger jag. Är det det värsta som kan hända. Förlåt om jag sårat dig. Jamen tänk på pappa. Vill du att han ska dejta andra kvinnor. Om han var som jag skulle han må bra av att umgås med flera. Efter en lång diskussion kommer min dotter på  att det visst blivit ombytta roller när jag råkar säga: men morsan nu får du sluta.

Uppskatta dig själv och hedra din själ för kärlek utan tillit är som en flod utan vatten.

Okej! Du får vara glad över hur ditt liv ser ut. För du är lycklig säger hon då.

På vägen hem från vår mysiga brunch på Kafé Esaias, smiter jag in på Beyond för att träffa mysigaste Rodrigo som jag köpte alla fina julklänningar av. Vilken kille! Det här med att socialisera med lätthet och vänlighet tycks vara modellen. Jag gillar verkligen den här typen av människor. Nu får det vara slut på pekpinnarna för idag, det är ju ändå trettondan

IMG_20160106_153526

IMG_20160106_153444

IMG_20160106_153251

 

 

Kär Lek

IMG_20160106_154125

Idag sitter mor och bloggar på Kafé Esaias om kärlek, och hur man gör för att hålla en lång relation levande. Räkna inte med några kloka svar dock. Möjligen en och annan betraktelse och erfarenhet. All you need is love! Kan det verkligen stämma.  Igår på Kungliga Operan när jag satt och tittade  på Nötknäpparen hände något märkligt högst upp på 3:e raden. Höger dörr 2 och bänk 6.

Jag hade fått två biljetter i sista minuten och lika mycket i sista minuten bjöd jag med en man som aldrig någonsin sett balett. För mig som sett Nötknäpparen många gånger om var det minst lika intressant att beskåda honom. För helt uppenbart var det här något som berörde hans sinne. För visst är det så att musik och dans är gestaltad kärlek. En kär lek.  Det var så vackert att se en annan människas intryck och känslighet att jag knappt vågade andas. Så här ser förälskelse ut tänkte jag, där  jag satt i mörkret. Det händer alldeles för sällan att vi människor tillåter oss att bara sitta tillsammans i kärlek och ta emot.

Så Stort Tack till Kungliga Baletten för att ni förtrollade oss. Den här smällkaramellen kommer att hålla betydligt längre än till tjugonda Knut.

Jag funderar vidare. Kanske är det så att just ge leken rum som håller kärleken levande. Det blir lätt långtråkigt annars.  Jag har själv vart gift 31 år och har en bra man. Men tyvärr känns som om det vi hade det jobbigt med som ungdomar har kommit tillbaka. Vi har alltså blivit egensinniga igen. Jag skulle tro att vi följer en naturlig utveckling i hur relationer brukar se ut. Vi vet alla att vi hela livet måste göra olika val och välja om kärleken på nytt. Ge den hopp och utrymme. Gammal kärlek rostar aldrig var det nån som sa. Jag tror på det. Men frågan är nog snarare hur vi definierar kärleken. Om den kommer att rosta eller inte. Vi behöver alltså skapa det roligt för att kunna behålla en relation vital och intressant. Jag minns knappt när jag satt beundrade någon som igår. Men de som säger att de känner likadant som första ögonkastet, de tror jag ljuger. Äkta kärlek mognar. Dessutom, om gubben kan diska, då håller relationen längre!

Konsten att uppvakta

I två veckor har jag blivit uppvaktad. Härligt tänker du. Tills jag säger att det var av en annan man än min egen. Det märkliga var att från början var vi “just friends”. Men någonstans på vägen hände något. Nu vill jag fort säga att vi har inte träffats in “the real life”, så ingen gör en höna av en fjäder här.

Men! Jag är bara människa och med mycket känslor dessutom. Nästan inga vanliga par talar om det här. Det är tabu. Jag är lite annorlunda där.  Min man öppnar upp om han är med mig och då är han oftast mycket klok. Själv hamnar jag i många både roliga och intressanta samtal för att jag går in i varje situation som om det vore livets sista suck. Lite som en forskare. Jag tröttnar aldrig att prata med andra människor om relationer och om hur vida de gjort, tänkt, känt…. Vad de kommit fram till helt enkelt. Ibland blir det plumpt och fel men oftast leder samtalet till något bra. Något meningsfullt. Jag är en människa som är rakt på sak. Det är därför som jag också får raka svar och det är därför som jag hamnade i korsförhör med en fransman för drygt två veckor sedan. En helt bedårande fransman vill jag dock tillägga. Direkt när jag såg honom fick jag gellylegs. Han tycktes gilla mig med eller snarare, han blev galen i mig och jag kan erkänna att det kändes underbart. Men du är gift!!! säger någon. Jag sa det med och   berättade  allt för min man , annars skulle jag fått dåligt samvete på kuppen. Det är här jag undrar hur vanligt det är bland folk egentligen. Eftersom ingen pratar om detta så brukar det mest uppdagas när det är försent. Folk skiljer sig på löpande band. Men jag älskar min man. Det är bara det att vi har för lite tid för varandra. Och nu när jag pratat med någon som väckt upp alla de där bortglömda känslorna vill jag inte ha tillbaka det där tråkiga igen. Från början var jag mest glad över att äntligen fått någon vettig att prata engelska med. Men efter att ha blivit matat med “cuddle” and “snuggle” så kände jag att jag skrek av denna lust. Jag menar, nån lust måste vi ju ha haft eftersom vi ändå fått 8 underbara barn. Jag vet att livet har olika faser som man går igenom. Jag vet allt det där. Men ack! Så skönt det var att vara berusad av bekräftelse och uppmuntran. Något att tänka på för den som vill hålla ihop sin relation. Också för mig.