Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/4/5/a/mamager.se/httpd.www/wp-content/plugins/wp-social-sharing/includes/class-public.php on line 81

Idag kände jag mig väldigt ensam. Jag skulle träffa några vänner, men av någon anledning så gick de iväg utan mig. Jag blev så ledsen att mitt hjärta krossades i tusen bitar. Alla människor behöver en plats. Alla tror att jag har det perfekt och alltid är omgiven av härligt folk. Jag känner jättemånga, träffar ofta kul folk. Men idag var det som att falla igenom en fallucka. Där satt jag ensam på Klaras kyrkogård och grät och tänkte: Jag gör allt för alla andra och håller alla hjul snurrande, men egentligen skulle jag vilja åka till Afrika och hjälpa barn. Men ingen vill ha mig. När jag gråtit färdigt tröstade jag mig genom att gå och köpa en ny klänning. Då ringde min dotter och frågade vart jag var och hon sa att hon hade tid över. Precis som om hon kände på sig. Då grät jag en skvätt till. Jag föreslog att vi skulle gå till TGF och sitta i solen, så då gjorde vi det. Mina barn gör mig lycklig. Jag kanske inte har lärt dem så mycket här i livet cialis generique au maroc egentligen, men en sak tror jag att de fått genom mig, och det är att ta vara på de små sakerna i livet. För det är ofta där det lyckliga sitter. Väl hemma igen hittade jag de här fina vitsipporna när jag gick ut med hunden. De skänker också lycka. Gonatt?