Av en händelse idag läste jag en krönika av Jenny Strömstedt om att det är dags att uppgradera städningens status. Artikeln är riktigt bra och jag kan inte annat än att hålla med, då jag är en av de tävlande i Sveriges Städmästare som börjar sändas i morgon tisdag kl 20.00 på SVT 1. Det är ungefär som låten ”Alla vill till himmelen, men ingen vill dö”. Att städa är att döda sig själv en smula, för någon annans skull, men också för sin egen. Ett riktigt skitgöra, som någon annan helst ska utföra. Men nu vill jag påpeka att vi människor måste också lära oss livet genom olika vardagssysslor. Städning är inget undantag. Det bidrar både till globalt miljötänk och insikter och ibland till nya bekanta. Att leva handlar om lust. Vad jag vet så finns det vare sig några lustbetonade städbutiker eller städböcker, för att inte tala om lustbetonade städprogram. Men i morgon slår Sveriges Television på stort och börjar sända Sveriges städmästare!!! När vi spelade in kändes det väldigt roligt.
När jag växte upp städade jag i mina föräldrars hotell. Sen fick jag stor familj och har haft stor nytta av det. Att göra mina barn delaktiga i städningen har varit en självklarhet för mig. Jag hoppas på en ny vår för städningen. Precis som man inte behöver vara utbildad kock för att laga god mat, så lär man sig att städa bra genom att öva. Det bästa är att det som är perfekt för någon känns kanske inte nödvändigt för en annan. Städning skapar tolerantare människor. Sverige behöver lära sig att det är kul att städa.
Tryck på bilden så kommer du till artikeln i Hemmets Veckotidning