Juletid och lektörsutlåtande

Jag vet att det runt juletid hos många kan infinna sig tröttsamma känslor. Jag är inget undantag. Men jag tänker inte gripas av panik över att vi inte har köpt julklappar än eller för att värmen i bilen är paj, vilket medför att man måste skrapa febrilt för att ha utsikt. Inte går det ta ner rutorna heller eftersom de är fastfrusna. Man skulle kunna säga att vi är rätt så insnöade. Äntligen fattar jag varför jag har så ont i armarna. Det är allt snöskottande.

Hur skall man hinna göra så mycket mat som skall ätas upp på en och samma dag. Det blir trixigt. Jag gjorde jättegoda julköttbullar. Redan slut. Goda lusssebullar. Slut. Hembakade kakor. Slut. Ägghalvor, sill och knäck. Allt är redan uppätet.

Så jag har bestämt mig för att själva lusten och matglädjen inte behöver vänta till julafton – en speciell dag. På julafton är det däremot final och det är mat då också. Pappas och mammas bästa julbord.

Nu. Tack till alla som har röstat på mig i Årets Manus. Jag gick vidare tillsammans med två andra och nu skall juryn bestämma vilken bok som blir Årets Manus 2010.
Mamager fick sitt lektörsutlåtande idag. Jag blev jätteglad av det. Det var guld värt. Det var precis det här jag behövde höra. Positiv konstruktiv kritik. Egentligen tycker jag att det  är fantastiskt att jag fått förmånen att skriva berättelser från vårt liv och att de blir uppmärksammade på detta sätt.

Troligtvis bor det en författare i mig.

Rösta på Mamager i Årets Manus

Nu kan du hjälpa mig att få min bok Mamager publicerad.

I november vann jag Månadens Manus och gick till årsfinal. De tre böcker som får flest röster i Årets Manus kommer att gå vidare till jurybedömning. Juryn korar Årets Manus 2010.

Responsen från Sveriges skönaste familjer har gjort att jag tänker ta tag i det här igen och försöka få boken publicerad. Vinnaren av Årets manus får ett utgivarpaket, så att boken kommer i tryck.

Du som läser min blogg eller tycker om Sveriges skönaste familjer gillar nog boken också, eftersom den handlar om samma saker, så gå gärna in och rösta. Man behöver registrera sig som användare på Kapitel1.se, men det är lätt. Sen är det bara att rösta.

Kom gärna med feedback. Jag är glad åt all konstruktiv kritik som jag kan få.

Klicka på boken så kan du läsa (och rösta):

Jag gjorde en trailer om boken inför förra tävlingen och den funkar fortfarande (även om det står Bok-SM 2009).

Svinalängorna och Tehilla får lysande recensioner på premiärdagen

Det är klart att man blir överväldigad av så fina recensioner och att i princip alla uppmärksammar Tehillas insats på ett så fantastiskt sätt. Men när några börjar prata om guldbaggar, så är det väl för mycket att ens våga hoppas på? Jag var ändå lite rädd för att Tehillas insats skulle passera ganska omärkt förbi eftersom ”barn”skådisar i Sverige inte alltid får det erkännande som de är värda, men ingen som ser henne kan egentligen missa det.

Flera av tidningarna ser även filmen som en viktig röst för barns utsatthet. Stödet som Nordic Film ger till BRIS är förstås en del i detta.

Sundsvalls tidning ger betyget 5 av 5 och tar upp de viktiga frågorna om föräldraskap och alkohol på ett vidare plan:

”De scener där den unga Leena sänker hälften av sin lillebrors huvud under vattnet i badkaret för att han ska slippa höra skriken och slagen är bland det starkaste jag sett på en bioduk på länge.
Tehilla Blad, som spelar 9-åriga Leena, är så kolossalt övertygande att jag vill ge henne en guldbagge för bästa biroll på en gång. Hon förmedlar precist ett barns obegripliga styrka att försöka hålla ihop en familj i upplösning. Hon städar, torkar spyor, plockar bort flaskor, klär på sin lillebror och ser till att han får mat.
Det värsta är att det faktiskt såg ut, och ser ut, så här i många hem. Man kan bli nykterist för mindre.
….
Svinalängornas främsta förtjänst är nog ändå hur viktigt det är att ha – och att vara – bra föräldrar. Det spelar ingen roll att det är en självklarhet, det kan inte sägas nog ofta.”

Dalarnas tidningar ger 4 av 5 möjliga dalahästar till filmen, men vill ge Tehilla en hel skottkärra med guldbaggar:

”Berättelsen har en oerhörd nerv, framförallt i tillbakablickarna. Tehilla Blad (spelade den unga Lisbeth Salander i Millenium filmerna) som spelar den unga Leena gör det med en häpnadsväckande övertygelse. Hennes rakryggade men samtidigt sköra gestaltning är det starkaste du kan se på en bioduk just nu. Fick jag bestämma skulle jag ge henne en hel skottkärra guldbaggar.”

DN: Betyg: 4 av 5

”Flickan Leena, i Tehilla Blads gripande, klarsynta lilla gestalt, är ett maskrosbarn som tappert försöker skydda sig själv och sin lille stumme bror medan föräldrarna allt oftare super sig tillbaka till apstadiet…
Den skickligt tidstypiska och vardagsrealistiska iscensättningen står i fin samklang med det välregisserade och sammanhållna skådespeleriet…. Det gäller inte minst lilla Leena, spelad av Tehilla Blad, vars allvarliga och tärda lilla ansikte säger allt om förflutna och kommande katastrofer. Även föräldrarna, Outi Mäenpää och Ville Virtanen, är lysande som oberäkneliga – någon gång charmant levnadsglada – slavar under spriten. Sällan har barns utsatthet för vuxnas missbruk gjort så ont på film.”

Nöjesbladet Betyg: 4+ av 5

”Allt är mycket välspelat och gripande, inte minst av Tehilla Blad som unga Leena. Den som sett Millennium-filmerna har också sett den uttrycksfulla Tehilla Blad som en yngre version av Lisbeth Salander.
Svinalängorna är en gripande filmatisering som i bilder berättar lika slående som romanen. ”

Smålandsposten:

”Tehilla Blad som den unga Leena är lysande bra när hon försöker parera föräldrarnas supande, skydda sin lillebror och samtidigt värna sig själv.”

Frihet Betyg: 5 av 5

”Noomi Rapaces och Tehilla Blads dialog fungerar som ett kompromisslöst slag i magen.”

Dubbningshemsidan Betyg: 7 av 10

”Fotot är utmärkt, och filmen erbjuder ett starkt och effektivt bildspråk som ger en fin stämning och spänning i bilden. Skådespelarinsatserna är överlag utmärkta, och de allra flesta gör mycket bra ifrån sig. … Tehilla Blad är ett riktigt fynd som Lena som barn, och spelar mycket övertygande och trovärdigt. Hon är dessutom relativt lik Noomi och bibehåller liknande minspel, varför det hela tiden känns som samma person på ett sällsynt lyckat sätt. Det är mycket imponerande, och jag är övertygad om att Tehilla har en ljus framtid inom branschen.”

Expressen ger dessutom Tehilla fyra getingar för sin skådespelarinsats

”Tehilla Blad. Spelade Lisbeth Salander som liten i ”Millennium” men får mer utrymme här. Och tack för det. Tehilla, övriga skådisbarn, är så duktiga med ett naturligt spel som mycket väl matchar de vuxnas. Det är sällsynt i svensk film.”

Att fantastiske Ville Virtanen inte fick något getingbetyg är däremot märkligt.

Lovefilm Betyg 4 av 5

”Den unga Leena spelas av helt otroligt duktiga Tehilla Blad, som även spelade en ung Noomi i Millenniumtrilogin.
Alla skådespelarna gör en strålande insats och även om Noomi Rapace är det största namnet på affischerna är det Tehilla Blad som förtjänar den största elogen tillsammans med finska skådespelerskan Outi Mäenpää, som spelar mamman lika perfekt sprudlande glad och kärleksfull som försummande alkoholist. För mig är det här utan tvekan årets svenska film.”

Kvällsposten berömmer och imponeras:

”Ännu närmare hjärtat lägger sig dock Tehilla Blad i rollen som Leena som barn.”

Gefle Dagblad ger en femma på tärningen och skriver

”Utan skickliga, välspelande och trovärdiga aktörer hade det givetvis inte gått. Barnet Leena gestaltas av Tehilla Blad och ännu en gång (”Hämnden” senast) frapperas jag av hur regissörer lyckas hitta fynd i de lägre åldersgrupperna.”

Samtliga fem huvudrollsinehavare rosas av Barometern:

”Med närgången och nervig kamera fångar hon den surt stinkande sunkigheten i lägenhet, och visar hur lilla Leenas känsliga ansikte speglar allt som sker omkring henne. Flickan spelas för övrigt suveränt av Tehilla Blad.
Noomi Rapace räddade Millenium-filmerna med sin blotta närvaro. Här får hon chansen att visa upp hela sitt imponerande register. Ola Rapace är inte mycket sämre i rollen som hennes make. Och skrämmande övertygande är Outi Mäenpää och Ville Virtanen som de krökande och tafatt försökande föräldrarna.”

Värmlands Folkblad ger filmen en femma:

”Outi Mäenpää och Ville Virtanen som spelar föräldrarna är fantastiska i sina inlevelsefulla rolltolkningar.

Det är även Tehilla Blad och Noomi Rapace. Båda två har ett återhållsamt spel där små gester förmedlar stora känslor.

… Det är skickligt spelat och berättat och typiskt för hela filmen. Små detaljer som levandegör några gripande livsöden.”

Culture Club undrar om inte det här är Årets Bästa Film:

”De många barnrollerna i filmen görs uteslutande bra, med Tehilla Blad (Leena) som den klarast lysande stjärnan.”

och slutligen Pernilla Augusts egna ord om Tehilla i Ystads Allehanda:

”Hon är så professionell. Och hon har också ett sånt allvar. Det lyser ju bara om henne.”

och tack till Helena Danielsson för att du gjort detta möjligt.

En toppenkväll i Simrishamn

Jag hade inte förväntat mig att även Tobbe och jag skulle gå upp på scenen, men så ville skåningarna ha det. Vi fick presentera oss alla och producenten Ralf Karlsson gav en kort beskrivning och historik om hur filmen kommit till. Han har producerat sexton filmer, så han är proffs.

Sen drar Svinalängorna igång. Jag skulle vilja säga att ju mer man ser den här filmen desto mer ser man hur välgjord och äkta den är. Jag blir åter gripen av lilla Leenas mod och hopp om att det skall bli bättre. Hennes beskyddarinstinkt för lille Sakari är så otroligt fint skildrat.

Mottagandet var ett helt annat än vid tidigare visningar. Två hundra femtio personer satt i tystnad och begrundande familjedramat de nyss blivit delaktiga i. Först när vi kom upp på scen igen brakade applåderna loss. Tehilla tog min hand och jag tryckte den hårt. Nu var det henne som strålkastarljuset riktade sig mot. Tänk på att du är som en konferencier i skolan, hade jag sagt till henne innan. När olika frågor kom kändes det hur äkta och ärligt hon svarade. Det märktes att hon växte när hon vågade.

Efteråt var det mingel och det var både roligt och trevligt att prata med alla människor som hade tagit sig till Grand i Simrishamn för att se Svinalängorna några dagar innan den stora Sverigepremiären.

Äntligen kom Svenskans reportage om filminspelningen av Svinalängorna

Äntligen!

Svenska Dagbladet var med för drygt ett år sedan och gjorde ett reportage om filminspelningen av Svinalängorna, Susanna Alakoski var där för första gången och fick träffa Tehilla, Pernilla och Outi. Det var en speciell dag bland alla filmdagar och när en så stor tidning gör ett riktigt reportage om filminspelningen, så vill man se resultatet. Gå in och läs här, men vill du se bilderna också får du köpa tidningen.

Ett stenkast från Operan.

Hela familjen är precis hemkommen från vår första krogshow. Nu har jag fått ännu en vision. Hamburger Börs nästa. Måste ta reda på hur man kommer dit, men sånt är bara för kändisar, så det får vi väl bli då.

Det var i alla fall succé ikväll. Gästerna gillade både oss och maten. Vi kände faktiskt att det var ”tack för sällskapet” när vi åkte.

Nu är jag trött och alla sover. I morgon är det redan Luciaföreställningar på balettskolan. Och jag skall baka lussebullar.

Du är speciell!

Titta dig i spegeln och känn efter om det tar emot att säga:

”Jag har något speciellt att komma med!”

Fortsätt att säga det dagligen tills det slutar att ta emot. När du upplever att det flyter på så kan du sluta. Vare sig du eller jag vill väl bli en uppblåst odräglig idiot. Det finns förstås inga garantier, för så fort du känner att du har något speciellt att komma med, så finns det andra som gärna säger till dig att du inte har det.

Min hemlighet är då att vara med och tänka på dem som vet vad det handlar om och är öppna nog att säga som det är utan Jante. Det är på det här viset vi mobiliserar den kraft och energi som förflyttas med ljusets hastighet.

Nu börjar det dra ihop sig till premiären av Svinalängorna. Nästa fredag visas den över hela Sverige och det är klart att det är spännande. Tehilla Blad är en av huvudrollsinnehavarna. Nu får vi se vilken respons hon kommer att få. Får hon den cred som hon är värd eller kommer det att bli som det ofta är när det gäller barn i svenska filmer. De betraktas mer som redskap och om de lyckas är det mest regissörens och teamets förtjänst.

När vi var på galapremiären för några veckor sedan höll Pernilla August ett jättefint tal efter filmen där hon speciellt uttryckte sin tacksamhet över Tehillas strålande insats. Nu är hon ingen kändis än, så det är klart att journalister och media brukar oftast vinkla utifrån redan kända personers prestation. Gårdagens intervju av Pernilla i Gokväll på SVT visar väl detta tydligt? ”Barnen” nämns som något allmänt medan Noomi nämns specifikt. Men att filmen kammar hem priser världen över hade inte hänt om inte även Tehilla hängivet öppnat sig själv och på ett professionellt sätt förstått vad rollen handlade om och gestaltat sin Leena. Svinalängornas smärta känns långt ner i tånageln och det hade den inte gjort om ”barnen” varit den svaga länken. Noomi Rapace OCH Tehilla Blad flätar samman bilden av Leena i varje filmruta genom hela filmen.

Men det har flera redan sett …

Kulturbloggen stringhyllan

Rockbloggen

Aftonbladet

Ystads Allehanda

TARA

The Hollywood Reporter

San Fransisco Examiner

m. fl.

… och fler lär det bli.

SvD gav högsta tänkbara betyg, en sexa.

Köp biljetter så fort du får chans!