De får gärna kalla oss familjen von Trapp

En journalist ringde idag. Jag hade legat som en gädda i vassen och lurat. Jag tror att han blev lite överrumplad av att prata med mig. Han sa inte så mycket i alla fall. Att någon kan tro att skolbarn är hemma mitt på dagen fattar jag däremot inte. Som tur var hade Zac hunnit stiga innanför dörren. Han var egentligen inne i att klippa film och jag tyckte att han skulle ägna lite mer uppmärksamhet till frågorna.

“Äh, det är bara de där gamla vanliga, typ hur det känns att liknas vid familjen von Trapp.”

Zac svarade lite undflyende och jag hörde hur han försökte vidga tanken, men den kom inte riktigt till skott. Jag vet ju att han menar att en människa är så mycket mer än att bara stoppas in i en schablon.

När intervjun var avslutat tyckte jag att vi skulle diskutera igenom det här om vad de ursprungliga von Trapparna stod för och vad de kom ifrån. Vi började googla och ta reda på fakta. Musikalen bygger på en sann historia hämtad från Maria von Trapps självbiografiska berättelser.

Det är så lätt att bara stanna vid de sju barnen som sjöng så vackert och vid musikalen. Men vi tycks glömma det som verkligen påverkade deras liv. Med tanke på främlingsfientligheten som på nytt har dragit in även över vårt land mer öppet, så behöver vi kanske påminna oss om att den här familjen stod för så mycket mer. Några som vågade säga nej till rasism och riskera sina liv. Därmed tvingades de överge sitt hem och fly hals över huvud för att pappan vägrade gå in under nazisternas krav att tjänstgöra som befäl över tyska flottan..

Zac känner sig besviken över att han inte kunde komma på det här tidigare och relatera till detta när han intervjuades redan i TV-soffan. För frågorna stannar oftast vid det musikaliska, som visserligen för den familjen var uppenbar (de fick uppträda över hela världen), men det underliggande engagemanget för allas lika värde faller i glömska.

Jag flyger runt i köket full av entusiasm. Skäms lite själv också för att jag inte bejakade den här kopplingen, fast de har sjungit de här sångerna ur “Sound of Music” så länge.

Jag känner mig hedrad när någon vill kalla oss för familjen von Trapp. Det handlar inte bara om de skönsjungande barnen. Det här är livet.

Tack för Edelweiss

Vi tog en tyst minut mot främlingsfientligheten här hemma i köket.

/Nina

Sveriges Skönaste Familjer

Nu har vi gjort det sista programmet till “Sveriges Skönaste Familjer” och det är inget mindre än en resa ner till Filmfestivalen i Venedig. Jag hoppas att ni skall känna hur roligt vi har haft det och den nerv som finns i familjen. Kanske kan vi så småningom vara med att leta upp ännu fler sköna familjer. Jag vet att det finns många sådana runt om i Sverige.

Det är härligt att ha fått vara med om att skapa ett feelgood-program. Hoppas att det går fram i rutan. Det är omöjligt att gå och tänka på vad som sagts eller borde ha sagts, för det är mycket som händer under en lång inspelningsperiod. Sen funderar jag likafullt på varför det hamnar så mycket saker i min väska jämt, eller varför jag tror att det skall dyka upp farliga gubbar på bensinstationer eller varför en polis helt oregisserat måste köra upp framför mig när jag är stressad och har bråttom till en casting med Tehilla. Egentligen är det inte svårt att köra i Stockholm, men just den här dagen var det som om hela stan var ute. Dessutom var det jättevarmt och luftkonditioneringen trasig.

Kanske bottnar en del av detta i mina rädslor för att det finns människor som skulle kunna göra någon illa, men de allra flesta är snälla och slår inte alls ihjäl folk med stekpannor.

Pressklipp om Tehilla i Beyond (Svinalängorna)

Det står mycket fint om Tehilla efter premiären i Venedig. Speciellt i utländska media. Läs här..

The Hollywood Reporter:

“August and Lolita Ray have written fully developed characters in a few, seemingly effortless strokes, which the cast embody to perfection. It’s hard to say who turns in a stronger lead performance: Rapace or Tehilla Blad as the adolescent Leena. Blad has already played a young Rapace, in the Millennium trilogy, and here the 15-year-old actress carries the weight of the world her character has been given with unquestionable depth”

Examiner, San Francisco:

Pernilla August’s Beyond Hits Home Run at Venice

Swedish actor/director Pernilla August presented her film Beyond at International Critics Week at the 67th Venice Film Festival today, and received the longest and warmest standing ovation I’ve encountered at this festival….

… This is not an easy role for either the young or the older Leena and the authenticity of these two actors’ performances is astonishing. Such roles require precision, waiting, feeling, and even closing down and disassociating from reality. This is hard to do on film, but its done by these talented actors.”

Ystads allehanda:

“… den unga Tehilla Blad är briljant i sin rolltolkning av skolflickan Leena, hon som har stenkoll på allt och som inte litar på någon.”

Expressen:

“.. Tehilla Blad, 15, filmens färskaste stjärna får också en fråga. Men uppmärksamheten blir för stor. Hon vågar inte svara, och då går det ett rört sus genom publiken.

Hyllar sin kollega

Noomi Rapace rycker in och styr upp situationen genom att ta över mikrofonen. Hon hyllar sina unga kollega som faktiskt skymtar förbi även i “Millennium”.”

… och bloggvärlden hänger på

Anna Maria Bielak, polsk frilansjournalist:”Jag gillade flickan som spelade Noomi Rapaces karaktär som barn – Tehilla (Blad). Noomi var också väldigt bra.”

Expressens Miranda Sigander:

“Noomi Rapace är som vanligt fantastisk men jag vill också slå ett slag för barnen som är med i filmen. Tehilla Blad spelar den unga Leena på ett alldeles självklart sätt och familjen Blad, som framstår som en talangfabrik av Skarsgård-magnitud, representeras även av Junior Blad, som spelar Leenas bror Sakari och Alpha Blad som spelar vuxna Leenas dotter Marja. Selma Cuba spelar andra dottern Flisan. Superduktiga allihop.”

Succe för Svinalängorna!!

Aldrig någonsin hade vi kunnat föreställa oss alla känslor som kunde bubbla upp i och med denna filmfestival, när det var världspremiär för Svinalängorna eller Beyond som den heter här. På något märkligt sätt känns det som att vi som var därnere i Ystad tillsammans när filmen skapades hör ihop. En av orsakerna är att vi var beredda på att dela det vi hade inom oss och valde att inte hålla tillbaka och jag vet att det är så Pernilla har arbetat. Hon är äkta. Mycket i livet handlar om att våga vänta in.

Tehilla gav ett bra svar på det under hennes första presskonferens här nere på Lido när den Italienska pressen frågade hur hon jobbade med rollen.

“Jag var mig själv”, sa hon.

Den här dagen var det dessutom femton år sedan Tehilla föddes, så det är klart att det var starka känslor för vårt födelsedagsbarn. För att kunna vara sig själv måste man ju förstås ha hittat sig själv och vår tjej är trygg även om det här är nytt. För det är cocktailparty och mingel och pressfotografer som skriker för att få en bild. Middagar och cocktailparty igen.

Jag kan härmed bekräfta att Tehilla är såsom den italienska pressen beskrivit det “a rising star”. Jag önskar att ni alla kunde varit med, för det här är något av det största vi har varit med om. Vilken tur att vi fick med oss ett TV-team från Sverige.

När filmen var slut och strålkastarna riktas mot den svenska delegationen, reser sig alla hänförda i den proppfulla teatern med 1400 platser för att hylla skådespelare och regissör. Det känns så riktigt. Mäktigt. Ville lyfter upp Junior i sin famn. Alla förstår att det här är något mer än ett vanligt skådespel och det är därför denna delaktighet infinner sig. En gråtande och snyftande publik är det bästa betyg filmen kunde få. Även lille Junior tillförde något med sitt väsen. Regissören Pernilla lyssnade också in honom.

Sedan har Venedig varit en fantastisk upplevelse.  Magisk.

Ystads allehanda:

“den unga Tehilla Blad är briljant i sin rolltolkning av skolflickan Leena, hon som har stenkoll på allt och som inte litar på någon.” 

SE TRAILERN HÄR!!

Äntligen blir det lite uppmärksamhet i tidningarna

Det har inte varit alltför mycket av den varan om filmen Svinalängorna i media ännu, men nu skriver i alla fall tidningarna någonting om nästa veckas premiär i Venedig. Jag kan knappast vänta tills vi får åka:

SVD, DN, HD, Metro, allehanda, UNT, sn, nsd, ttela.se, skånskan, GD, DT, Expressen m. fl.

I utländska tidningar nämner de Tehilla också, men inte i svenska… ännu …