Svinalängorna med Tehilla till Venedig.

Min dotter Tehilla gör rollen som den unga Leena i Svinalängorna och nu skall den tävla på en av Världens största filmfestivaler i Venedig. Dessutom är både Junior och Alpha med i filmen, så här är alla känslor uppåt.
Det har varit en lång väg och jag som mamma kan säga att nu är en milstolpe nådd.

Jag har längtat, drömt och jobbat tillsammans med mina barn och nu blåser sommarvindarna i mitt hår.

Idag håller jag på att dra i alla trådar för att få ihop en del av en film som skall spegla en dag av vårt liv. En unik filmide som går under 24 timmar över hela världen. Så här är det svettigt värre

Kram, vi hörs!

PS om du tittar tillbaka lite tidigare i min blogg så finns det mycket från inspelningen av Svinalängorna förra året.

Herr och Fru Redskap

Visst är det så att rörelse är liv, men just nu föredrar jag att vandra mellan poolen och hängmattan. Behöver ta igen mig efter sjukdomen som tvingade mig att ligga en vecka på Danderyds sjukhus. Kom in akut med 67 i HB, avsvimmad och yr. Efter två dagar med EKG, blodtransfusion och olika undersökningar konstaterades det i alla fall att jag hade humor. Den åttiosjuåriga damen bredvid mig, kramade om mig och var ytterst tacksam att hon äntligen slapp att prata bara om kaffet. Allt inträffade under det ståtliga kungabröllopet, vilket ändå var tur i oturen eftersom jag åtminstone då kunde titta på maratonteven som sändes med alla kungligheter. Omgiven av en massa hjärtsjuka pensionärer som var väl insatta i prinsessornas liv. Det var ett härligt gäng. En del kan gå ett helt liv utan att få så mycket sagt. Här på intensiven var det som kvarstod naket och avskalat. Otvunget fanns vi vid varandras sida. De hade ju haft ett helt liv på att lära. Det var lätt för mig att hänga på. Nära samtal, precis som jag vill att livet skall levas. När jag sedan kom hem, kom det blommor till Blad från produktionsbolaget. ”Från dina vänner på Titan” stod det på kortet. Det här är utan tvekan de bästa människorna som vi har jobbat med någonsin. Fast Pernilla August och kompani var förstås mycket roliga att vara med, men det var ju inte jag som jobbade då. Eftersom jag har harvat runt med de här drömmarna och visionerna i över tjugo år är det extra härligt när det äntligen lossnar också för mig.

I veckan kom TV-teamet hit klockan tre på morgonen och i stället för att sova vidare passade jag på att se och lära. Bildproducenten sa ”vad du kommer att grubbla sedan på varför du sa som du gjorde”. Jag vet redan att det är både galet och knäppt. Jag hoppas att någon kan älska oss ändå. Vi har i alla fall haft största lusten att inspirera med våra personligheter.

Sen var mina snälla föräldrar här när Tobbe var i England och de servade med både stekt strömmingsflundra, fläsk med löksås, pannbiff och allt annat som barnen önskade sig.

Hängmattan är också ett bra ställe att få nytt flöde på kreativiteten. Spikade förresten upp Herr och Fru Redskap i våra tallar. Det är egentligen det enda jag gillar att vara. Det är hemligheten i min livsfilosofi. På det viset vill jag välkomna er alla hem till oss!